ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisningen för koncernen har upprättats i enlighet med av EU godkända IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av IASB (International Accounting Standards Board) samt tolkningsuttalan­den från IFRS Interpretations Comittee. Dessutom har den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1, Kompletteran­de redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredo-visningslagen (1995:1554) och den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Mo­derbolagets och koncernens redovisningsprinciper överensstämmer med undantag för redovisningen av pensioner, obeskattade reserver och bok­slutsdispositioner. Se vidare under ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 juli 2020. Moderbolagets och kon-cernens respektive resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 28 augusti 2020.

UTFORMNING AV ÅRSREDOVISNINGEN
De finansiella rapporterna anges i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör presentationsvalutan för moderbolaget och koncernen.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Tillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS kräver att företags­ledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Upp­skattningarna och antagandena ses över regelbundet.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, innebärande bland annat att separata rapporter är upprättade avseende årets resultat, övrigt totalresultat, finansiell ställ­ning, förändring av eget kapital och kassaflöde, samt att redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper och upplysningar är lämnade i noter.

Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts enligt IFRS.

NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM TILLÄMPAS FRÅN 1 APRIL 2019

IFRS 16 Leasingavtal
Från och med 1 januari 2019 ersatte IFRS 16 Leasingavtal IAS 17 Le­asingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC 15 och SIC 27. IFRS 16 innebär att en majoritet av alla leasingavtal ska redovisas i balans­räkningen. Addtech har kartlagt och utvärderat koncernens leasingavtal och analyserat effekterna av övergången till IFRS 16 som skedde vid räkenskapsåret 2019/2020 början 2019-04-01. Addtech tillämpar den förenklade övergångsmetoden vilket innebär att jämförande information i tidigare perioder inte presenteras. Leasingskulden utgörs av de diskon­terade återstående leasingavgifterna per 1 april 2019. Nyttjanderättstill­gången uppgår för samtliga avtal till ett belopp som motsvarar leasings­kulden justerat för förutbetalda eller upplupna leasingavgifter redovisade i balansräkningen vid första tillämpningsdagen. Övergången till IFRS 16 medförde därför inte någon effekt på eget kapital. Addtechs leasingavtal består i dagsläget av hyrda lokaler, fordon och övriga leasingavtal (t.ex. leasing av produktionsutrustning, kontorsinventarier och andra tillgångar som separat inte anses väsentliga). Vid övergången till IFRS 16 redovi­sades dessa i balansräkningen vilket innebar en ökning av koncernens balansomslutning genom att nyttjanderättstillgångar och leasingskulder tillkom. De leasingavgifter som tidigare redovisats som rörelsekostnader ersattes av avskrivningskostnader på nyttjanderätterna vilka redovi­sas i rörelseresultatet och ränta på leasingskulden som redovisas som en finansiell kostnad. Leasingavgiften fördelas mellan amortering på leasingskulden och betalning av ränta. Addtech har valt att tillämpa lättnadsregeln avseende leasingavtal understigande 12 månader och för avtal där den underliggande tillgången har ett lågt värde. Avtal som slutar inom 12 månader från övergången men som ursprungligen hade en löptid överstigande 12 månader har inte tagits med i beräkningen av leasings­kuld och nyttjanderättstillgång. Dessa ingår alltså inte i de belopp som redovisas i balansräkningen utan redovisas fortsatt som rörelsekostnader i resultaträkningen.

Addtech har även gjort bedömningar i efterhand vid fastställandet av leasingperioden om avtalet innehåller möjligheter att förlänga eller säga upp leasingavtalet. Vid bedömning av avtalslängd när det finns förlängnings- och uppsäg­ningsmöjligheter övervägs både affärsstrategi och avtalsspecifika förut­sättningar för att fastställa om koncernen är rimligt säker att nyttja dem.

Vid övergången till IFRS 16 nuvärdesberäknades samtliga återstående leasingavgifter med den marginella låneräntan. Övergångseffekten på balansräkningen per 1 april 2019 innebar att nyttjanderättstillgångar uppkom på tillgångssidan på drygt 550 MSEK. På skuldsidan tillkom leasings­kulder på drygt 550 MSEK varav långfristiga skulder uppgick till 408 MSEK och kortfristiga skulder till 142 MSEK.

NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM GÄLLER FR O M RÄKENSKAPSÅRET 1 APRIL 2020
Det finns inga nya IFRS-standarder eller IFRIC-uttalanden som kommer att ge en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning under räkenskapsåret 2020/2021. Inga nyutkomna IFRS-standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid.

KONCERNREDOVISNING
Koncernredovisningen omfattar boksluten för moderbolaget och de bolag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Be­stämmande inflytande föreligger om moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier samt om de facto control föreligger. Aktieinnehav i koncernföretag har eliminerats enligt förvärvsmetoden, vilket i korthet innebär att det övertagna företa­gets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas och upptas i koncernredovisningen, som om de övertagits genom ett direkt förvärv och inte indirekt genom förvärv av aktierna i företaget. Värderingen baseras på verkliga värden. Om värdet av nettotillgångar­na understiger förvärvspriset uppstår en koncernmässig goodwill. Om motsatsen gäller redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill fastställs i lokal valuta och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. I koncernens eget kapital ingår moderbolagets eget kapital samt den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvstidpunkten. Förvärvade respektive avyttrade företag konso­lideras respektive dekonsolideras från datum för förvärv eller avyttring.

Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde vid transaktions­tidpunkten och omvärderas därefter vid varje rapporttidpunkt. Effekter av omvärderingen redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat i koncernen. Transaktionsutgifter i samband med förvärv kostnadsförs. Vid förvärv finns möjlighet att värdera innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande. Alternativt utgörs innehav utan bestämmande inflytande av andel av nettotillgångarna. Valet görs individuellt för varje förvärv.

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan före­tag i koncernen samt därmed sammanhängande orealiserade vinster eli­mineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

VALUTAKURSEFFEKTER
Omräkning av utländska koncernföretags finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och an­dra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktions­tidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas via övrigt totalresultat i omräkningsreser­ven i eget kapital.

Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning­arna redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER, IN- OCH UTBOKNING
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan i huvudsak likvida medel, kundfordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorade köpeskil­lingar samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i enlighet med instrumentets avtals­villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång (eller del därav) tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorat kontrollen över dem. En finansiell skuld (eller del därav) tas bort från balansräkningen när förplik­telsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt upphör. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i ba­lansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER, VÄRDERING OCH KLASSIFICERING
Finansiella tillgångar/skulder redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg/avdrag för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång/ skuld som redovisas till verkligt värde via resultatet (inklusive derivat). Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån typ av instrument, Addtechs affärsmodell för instrumentet och de typer av kassaflöden instrumentet ger upphov till. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras i en hierarki, baserad på ursprunget av den data som används vid värderingen. I nivå 1 finns finansiella instrument med ett noterat pris på en aktiv mark­nad. Nivå 2 omfattar finansiella instrument, som värderas baserade på observerbar marknadsdata, förutom ett noterat pris på en aktiv marknad. Nivå 3 inkluderar input, såsom exempelvis kassaflödesbaserad värdering, som inte är baserad på observerbar marknadsdata.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Denna kategori består av koncernens derivat, med anledning av att säkringsredovisning inte tillämpas och villkorade tilläggsköpeskillingar i samband med förvärv av dotterföretag. Dessa poster redovisas till verk­ligt värde i balansräkningen med värdeändringar redovisade i resultatet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Innehav i finansiella tillgångar som utgör skuld för motparten och vars betalningar uteslutande utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens poster i denna kategori utgörs i allt väsentligt av kundfordringar, likvida medel och andra rörelsefordringar. Med anledning av dessa tillgångars korta löptid och oväsentliga effekt av diskontering värderas dessa poster till nominellt belopp. Kund- och andra rörelsefordringar redovisas efter avdrag för för­väntade kreditförluster, vilket i första hand bedöms individuellt och i andra hand baserat på i vilken mån betalningar är förfallna. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Egetkapitalinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Ett mindre innehav av onoterade andelar i bostadsaktiebolag redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Denna kategori består i allt väsentligt av lån och leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder värderas utan diskontering till nominellt belopp.

LIKVIDA MEDEL
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgo­dohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

DERIVAT OCH SÄKRING
Derivatinstrument utgörs bland annat av valutaklausuler, -terminskontrakt och -swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändring­ar. Ett inbäddat derivat, t. ex. en valutaklausul, särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Säkringsredovisning tillämpas inte. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, vilket innebär att transaktions­kostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrumentet till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdeökningar respektive värdeminskningar på dessa derivat redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finan­snettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

TILLGÅNGAR OCH SKULDER, KLASSIFICERING
Omsättningstillgångar består av tillgångar som förväntas realiseras inom ett år eller företagets normala verksamhetscykel. Andra tillgångar är anläggningstillgångar. En skuld klassificeras som långfristig om företaget per rapportperiodens utgång har en ovillkorad rätt att inte betala inom tolv månader och den inte är en rörelseskuld som förväntas regleras inom företagets normala verksamhetscykel. Andra skulder klassificeras som kortfristiga.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaff­ningsvärdet ingår inköpspriset inklusive tullavgifter och punktskatter samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att kunna utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Inköpspriset har reducerats med varurabatter m.m. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

I anskaffningsvärdet för s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras även låneutgifter. Kvalificerade tillgångar förekommer normalt inte i koncernen. Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång läggs till an­skaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter, såsom utgifter för reparation och underhåll, kostnads­förs löpande. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.

Avskrivningar sker linjärt över beräknad nyttjandeperiod och med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjan­deperioder behandlas som separata komponenter.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som upp­kommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/övrig rörelsekostnad.

LEASINGAVTAL

Principer tillämpade från och med 1 april 2019
Till och med räkenskapsåret 2018/2019 har Addtech tillämpat IAS 17 Leasingavtal. Från och med den 1 april 2019 redovisas leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal, vilket innebär att leasetagare redovisar nyttjanderättstillgångar och leasingskulder i balansräkningen. Standarden inkluderar lättnadsregler för korttidsavtal (leasingavtal där leasingperioden understiger 12 månader) samt leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde.

Vid ingåendet av ett avtal fastställer Addtech om avtalet är, eller innehåller, ett leasingavtal baserat på avtalets substans. Ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.

Leasingskulder
Vid inledningsdatumet för ett leasingavtal redovisas en leasingskuld motsvarande nuvärdet av de leasingbetalningar som inte betalats vid denna tidpunkt. Dessa leasingskulder redovisas som lång- och kortfristi­ga räntebärande skulder i balansräkningen.

Leasingperioden bestäms som den icke-uppsägningsbara perioden tillsammans med perioder att förlänga eller säga upp avtalet om Addtech är rimligt säkra på att nyttja förlängningsoptionen respektive att inte utnyttja uppsägningsoptionen. Vid fastställande av leasingperioden när det finns förlängnings- och uppsägningsmöjligheter övervägs både affärsstrategi och avtalsspecifika förutsättningar.

Leasingbetalningarna inkluderar fasta betalningar, variabla leasingav­gifter som beror på ett index eller ett pris, och belopp som förväntas betalas enligt restvärdesgarantier. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller ett pris redovisas som en kostnad i den period som de är hänförliga till.

För nuvärdeberäkning av leasingbetalningar tillämpas den implici­ta räntan i avtalet om den enkelt kan fastställas. I övriga fall används Addtechs marginella upplåningsränta, vilken utöver Addtechs kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på un­derliggande tillgång som tänkt säkerhet. Efter inledningsdatumet av ett leasingavtal ökar leasingskulden för att återspegla räntan på leasings­kulden och minskar med utbetalda leasingavgifter. Dessutom omvärderas värdet på leasingskulden till följd av avtalsmodifieringar, förändringar av leasingperioden, förändringar i leasingbetalningar eller förändringar i en bedömning att köpa den underliggande tillgången.

Nyttjanderättstillgångar
Addtech redovisar nyttjanderättstillgångar i balansräkningen vid inled­ningsdatumet för leasingavtalet. Nyttjanderättstillgångar värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar, samt justerat för omvärderingar av leasingskul­den. Anskaffningsvärdet för nyttjanderättstillgångar inkluderar det initiala värdet som redovisas för den hänförliga leasingskulden, initiala direkta utgifter, eventuella förskottsbetalningar som görs på eller innan inled­ningsdatumet för leasingavtalet. Nyttjanderättstillgångarna redovisas separat från övriga tillgångar i balansräkningen och skrivs av linjärt under leasingperioden.

Tillämpning av lättnadsregler
Addtech tillämpar lättnadsreglerna avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Utgifter som uppstår i samband med dessa leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden som rörelsekostnader i resultaträkningen.

Principer tillämpade till och med 31 mars 2019
Åtskillnad görs mellan finansiell och operationell leasing. Ett finansiellt leasingavtal karaktäriseras av att de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägande av tillgången i allt väsentligt har övergått på leasetagaren. Om så inte är fallet betraktas avtalet som operationell lea­sing. I koncernen förekommer huvudsakligen operationell leasing, vilket innebär att leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden som rörelsekostnad.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans och som används för marknadsföring, produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster eller för uthyrning och adminis­tration. För att redovisas som tillgång krävs både att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillföras företaget och att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaff­ningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och om utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet vid ett rö­relseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nytt­jandeperiod (varumärken) värderas till anskaffningsvärde minus eventu­ella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill och varumärken fördelas på kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.

Immateriella tillgångar utöver goodwill och varumärken är redovisa­de till ursprunglig anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet för s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras även låneutgifter. Kvalificerade tillgångar förekommer normalt inte i koncernen. Avskrivning sker linjärt och baseras på tillgångarnas nyttjandeperioder som omprövas årligen. Nyttjandeperioder baseras på historiska erfaren­heter av nyttjande av likartade tillgångar, användningsområden och även andra specifika egenskaper hos tillgången.

Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på var i verksamheten tillgångarna används.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller proces­ser, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.

NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR SAMT ANDELAR I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Om sådan indikation finns, bestäms nedskrivningsbehov efter beräkning av tillgångarnas återvinningsvärde, som utgörs av det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde. Nedskrivning görs om återvinnings­värdet understiger det redovisade värdet. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av framtida betalningar som företaget förväntas tillgodogöra sig genom att använda tillgången. Beräknat restvärde vid slutet av nyttjan­deperioden ingår i nyttjandevärdet. Om återvinningsvärdet för en enskild tillgång inte kan bestämmas, bestäms återvinningsvärdet istället till återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar som ger upphov till löpande betalningsinflöden som är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Koncernmässig goodwill är hänförd till de affärsområden (som sammanfaller med koncernens rörelseseg­ment) som denna goodwill är kopplad till. Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Detta gäller dock ej för goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, utöver enligt ovan.

VARULAGER
Varulagret, d.v.s. råmaterial och färdiga handelsvaror, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-principen eller enligt vägda genomsnittspriser.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av di­rekta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskost­nader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

KAPITAL
Något uttalat mått relaterat till eget kapital används inte internt. Externt har Addtech som målsättning att ha en god soliditet.

Eget kapital
Addtechs utdelningspolicy innebär en målsättning att föreslå utdelnings­andel överstigande 30 procent av koncernens genomsnittliga resultat efter skatt över en konjunkturcykel.

Återköp av egna aktier förekommer och styrelsen föreslår normalt att få mandat till återköp av egna aktier, vilket innebär att förvärva så många aktier att Addtechs egna innehav vid var tid inte överstiger tio procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med återköp är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete med bolagets kapitalstruktur, att möjliggö­ra att använda återköpta aktier som likvid vid förvärv, samt att säkerställa bolagets åtaganden i de befintliga incitamentsprogrammen.

Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet balanserade vinstmedel. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av balanserade vinstmedel, liksom eventuella transaktionskostnader.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, pensionsåtaganden
Addtech har avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer för pensioner i Sverige, Norge och Storbritannien. Planerna omfattar ett stort antal anställda. De förmånsbestämda planerna för pensioner baseras huvud­sakligen på slutlönen. Dotterbolag i andra länder inom koncernen har huvudsakligen avgiftsbaserade planer.

I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmå­nerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både inneva­rande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts, s.k. förvaltningstillgångar. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan åter­vinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittningar av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den s.k. Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna ska kostnadsföras på ett sätt som ger en jämn kostnad över den anställdes anställningstid. Förväntade framtida löneökningar och förväntad inflation beaktas i beräkningen. Företagets åtagande beräknas årligen av obero­ende aktuarier. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt bostadsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valuta. För svenska pensionsskulder har räntan för svenska bostadsobli­gationer använts som grund och för norska pensionsskulder räntan för norska företagsobligationer.

Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan omvärderingar uppstå. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda anta­ganden (så kallade erfarenhetsbaserade justeringar) eller att antaganden ändras. Dessa omvärderingar redovisas i balansräkningen samt i resulta­träkningen under övrigt totalresultat. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valuta.

En del av koncernens förmånsbestämda pensionsåtaganden har finansierats genom premier till Alecta. Då erforderliga uppgifter ej kan erhållas från Alecta redovisas dessa pensionsåtaganden som en avgifts­bestämd plan.

Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Den del av särskild löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juri­disk person redovisas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som del av nettoförpliktelsen/-tillgången.

Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belas­tar skatten årets resultat.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avse­ende skatter som utgår på pensionskostnader, t.ex. särskild löneskatt för svenska bolag baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om det finns en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusutbe­talningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Aktierelaterade incitamentsprogram
Koncernens aktierelaterade incitamentsprogram möjliggör för ledande befattningshavare att förvärva aktier i företaget. För köpoptioner på B-aktier har de anställda erlagt en marknadsmässig premie.

Programmet innehåller en subvention som innebär att den anställde erhåller motsvarande belopp som inbetald optionspremie i form av kontant ersättning, d.v.s. lön. Betalning av subventionen sker två år efter emissions­beslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt fortfarande är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Denna subven­tion med tillhörande sociala avgifter periodiseras som personalkostnad över intjänandeperioden. Addtech har ingen skyldighet att köpa tillbaka optionerna då en anställd avslutar sin anställning. Innehavaren kan lösa optionerna oavsett fortsatt anställning i koncernen. Se vidare not 6.

AVSÄTTNINGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten är väsentlig nuvärdeberäknas avsättningen.

Avsättning görs för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden. Beräkningen är grundad på utgifter under räkenskapsåret för liknan­de åtaganden eller kalkylerade kostnader för respektive åtagande. Avsättning för omstruktureringskostnader redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller tillkännagivits.

Eventualförpliktelser redovisas då det finns möjliga åtaganden som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir. Som eventualförpliktelser redovi­sas också åtaganden, som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller storleken på åtagandet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

INTÄKTSREDOVISNING
Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestations­åtagande, vilket är då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten utgörs av det belopp som bolaget förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster. För att koncernen ska kunna redovisa intäkter från avtal med kunder analyseras varje kundavtal i enlighet med den femstegsmodell som återfinns i standarden:

Steg 1: Identifiera ett avtal mellan minst två parter där det finns en rättig­het och ett åtagande.

Steg 2: Identifiera de olika åtagandena. Ett avtal innehåller löften om att överföra varor eller tjänster till kunden (prestationsåtaganden). Alla åtaganden som till karaktär kan särskiljas ska redovisas separat.

Steg 3: Fastställa transaktionspriset. Transaktionspriset är det ersätt­ningsbelopp som företaget förväntas erhålla i utbyte mot de utlovande varorna eller tjänsterna. Transaktionspriset ska justeras för rörliga delar, exempelvis eventuella rabatter.

Steg 4: Fördela transaktionspriset på de olika prestationsåtagandena. Vanligen kan företaget fördela transaktionspriset på varje enskild vara eller tjänst baserat på ett fristående försäljningspris.

Steg 5: Uppfyllande av prestationsåtagandena och redovisning av intäkt, antingen över tid eller vid en tidpunkt beroende på karaktären på presta­tionsåtagandet. Det belopp som redovisas som intäkt är det belopp som företaget tidigare har fördelat till det aktuella prestationsåtagandet.

Koncernens intäkter utgörs av försäljning av högteknologiska produkter och lösningar till kunder inom framförallt tillverkande industri och infra­struktur. Koncernens försäljning utgörs framförallt av varuförsäljning men även till viss del av tjänsteuppdrag.

Varuförsäljning
Försäljning av varor förekommer inom koncernens samtliga segment. Försäljningen består framförallt av standardprodukter, men även till viss del av försäljning av egentillverkade produkter. Vanligtvis förekommer ramavtal med kunder där ett avtal med kund anses uppstå först när kun­den placerar en order utifrån ramavtalets villkor, då det först vid denna tidpunkt uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen samt kunden. Tiden från order till levererad vara är normalt kort. Varje separat produkt i ordern anses utgöra ett separat prestationsåtagande.

Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis endast av fasta belopp. I den mån transaktionspriset inkluderar rörliga belopp uppskattar koncernen det belopp som de kommer ha rätt till och inkluderar i transaktionspriset, med hänsyn till begränsningar av osäkra belopp. Intäkten redovisas vid ett tillfälle eftersom villkoren för att kontroll överförs över tid inte är uppfyllda. Koncernen anser att kontroll övergår vid slutförd leverans i enlighet med gällande leveransvillkor, vilket sam­manfaller med när risker och förmåner övergår till kunden.

Tjänsteuppdrag
Tjänsteuppdrag förekommer framförallt inom segmenten Energy och Industrial Process. Uppdragen utgörs i all väsentlighet av projektavtal där koncernen levererar och i viss mån installerar produkter till specifika kundprojekt. Uppdragen anses utgöra ett kombinerat prestationså­tagande då respektive produkt inte är distinkt inom ramen för avtalen. Transaktionsprisen utgörs normalt endast av fasta belopp. Kontrollen över prestationsåtagandena anses överföras till kund över tid varvid intäkterna även redovisas över tid. Koncernen tillämpar en produktions­metod för att mäta förloppet mot fullständigt uppfyllande av ett presta­tionsåtagande.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under löptiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar peri­odiserade belopp av eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.

INKOMSTSKATTER
Redovisning görs av skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt beaktas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt avser skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs­punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas efter hur de temporära skillna­derna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag ägda av koncernbolag i ut­landet som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig tid. I koncernredo­visningen är obeskattade reserver uppdelade på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sanno­likt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i framtiden.

SEGMENTRAPPORTERING Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader hänförs till det rörel­sesegment där de nyttjas respektive intjänas och förbrukas. Rörelseseg­mentets resultat följs upp av koncernens högste verkställande beslutsfat­tare, d.v.s. koncernchefen i Addtech.

Rörelsesegmentuppdelningen baseras på den affärsområdesorganisa­tion enligt vilken styrningen och uppföljningen av koncernens verksamhet sker. Dessa är Automation, Components, Energy, Industrial Process samt Power Solutions. Verksamheter som inte tillhör dessa verksamhetsområ­den medtas under rubriken Moderbolaget och koncernposter.

RESULTAT PER AKTIE
Addtech redovisar resultat per aktie i direkt anslutning till resultaträk­ningen. Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda ge­nomsnittliga antalet utestående aktier under året. Vid beräkning av resul­tat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda.

KASSAFLÖDESANALYS
Vid upprättande av kassaflödesanalys tillämpas den indirekta metoden enligt IAS 7 Kassaflödesanalys. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten, vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i förväg känt belopp.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Händelser som inträffat efter balansdagen, men där förhållandet förelåg på balansdagen, har beaktats i redovisningen. Om väsentlig händelse inträffat efter balansdagen men ej påverkat det redovisade resultatet och ställningen, sker redogörelse för händelsen under separat rubrik i förvaltningsberättelsen samt i not 33.

UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE
I förekommande fall lämnas information om transaktioner och avtal med närstående företag och fysiska personer. I koncernredovisningen faller koncerninterna transaktioner utanför redovisningskravet.

ALTERNATIVA NYCKELTAL
Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte de­finieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull komplet­terande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av trender och bolagets prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. För definitioner av de nyckeltal som Addtech använder se sid 110-111.

STATLIGA STÖD
Med statliga stöd avses stöd från staten i form av överföringar av re­surser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet.

Koncernen verkar inom områden där statliga stöd är av obetydlig omfattning.

PERSONALINFORMATION
I årsredovisningslagen ställs krav på ytterligare information jämfört med IFRS, bland annat uppgift om könsfördelning inom styrelse och ledning. Uppgift om könsfördelning avser situationen på balansdagen. Med styrelsemedlemmar avses stämmovalda ledamöter i moderbolaget samt i koncernen ingående bolag. Med ledande befattningshavare avses i detta avseende koncernledningen, VD och vice VD inom koncernens bolag.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall där årsredovisningslagen och tryggandelagen föreskriver en annan tillämpning eller då koppling till beskattning föranleder annan redovisning.

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovis­ningslagen (1995:1554) och den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sam­bandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaff­ningsvärdemetoden, vilket innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. Eventuella förändringar av skulder för villkorade köpeskillingar läggs på eller reducerar anskaff­ningsvärdet. I koncernen kostnadsförs transaktionsutgifter och föränd­ringar av skulder för villkorade köpeskillingar intäkts-eller kostnadsförs. I moderbolaget tillämpas tryggandelagen vid beräkning av förmånsbe­stämda pensionsplaner och inte IAS 19. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvaran­de lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktua­riella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Obeskattade reserver redovisas i moderbolaget inklusive uppskjuten skatteskuld och inte som i koncernen uppdelad på uppskjuten skat­teskuld och eget kapital.

Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16, i enlighet med undantaget som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt äver leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen. 

Koncernbidrag redovisas i moderbolaget enligt alternativregeln. Ett erhållet koncernbidrag från ett dotterbolag till ett moderbolag eller ett lämnat koncernbidrag från ett moderbolag till ett dotterbolag redovisas i moderbolaget som bokslutsdispositioner. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.